torsdag 27 september 2012

Jana Nilsson: Vi behöver en ny regering

Nu känns det att sommaren är slut och hösten åter börjar ta sitt grepp om verkligheten. Det gäller inte bara väderleken, utan också det faktum att det politiska arbetet har kommit igång till 100 procent igen. En viktig del i det är att här i Varberg är budgetarbetet för 2013 i full gång och det innebär mycket inläsning och många möten.

Det blir ett betydligt tuffare 2013 än det har varit de senaste åren. Detta gäller även åren därefter. Nu börjar lågkonjunkturen märkas och det finns inte längre några extra pengar i den statliga påsen att lägga ut på kommunerna. De möjligheter som regeringen borde haft att stötta kommuner och regioner med pengar för att den vägen undvika stora konsekvenser i en lågkonjunktur, har de tyvärr medvetet själva tagit bort.
Varberg är ändå förhållandevis lite drabbade i förhållande till många andra kommuner och inte minst i förhållande till våra regioner. Hos oss är det riktigt stora problemet de närmaste åren att klara investeringarna. I första hand gäller det ett stort antal nya förskolor och skolor. Alla barn måste ju givetvis ha rätt till en förskoleplats och en bra skolgång.  Under de närmaste fyra – fem åren handlar det om 800 miljoner till en miljard kronor i investeringar bara i skolor och förskolor.

Vi har även stora behov av investeringar i olika fritidsanläggningar. Varberg växer och därmed behoven av större och bättre anläggningar. Vi har t.ex. en kraftigt underdimensionerad och illa åtgången simhall som måste hanteras, en simstadion i stort behov av upprustning, behov av en friidrottshall, förstärkningar på fotbollsarenor och fler idrottshallar. Sedan har vi som de flesta andra behov av investeringar i t.ex. gator och vägar, parker, upprustning av våra badplatser, behov av nya boenden inom äldre- och handikappomsorgen o.s.v. När det gäller investeringar så har Varberg inte varit speciellt framsynta. Investeringsnivån har under många år varit alldeles för liten och nu kommer behoven i en växande kommun som en snöboll.
Vår investeringsram om vi inte skall ta upp nya lån, ligger ungefär på 150 miljoner kronor per år. Självklart går inte detta ihop och den stora frågan är hur alliansen tänker hantera detta. För vår del så ser vi att vi måste klara stora delar av dessa investeringar inom relativt kort tid och det får naturligtvis inte drabba kvalitén genom att t.ex. dra ner på bemanningen.

De närmaste åren skulle Varberg – och de flesta andra kommuner och regioner – i allra högsta grad behövt kraftigt förstärkta statsbidrag som utgått från en progressiv statlig beskattning där de som tjänar mest också betalar mest. Nu är risken istället stor att vi tvingas föreslå höjningar i kommunalskatten där varje krona måste betalas lika på varje hundralapp som man tjänar och därmed slår sådana skattehöjningar betydligt hårdare mot dem som har låga inkomster. Men den generella välfärden, där alla har rätt att ta del efter behov, måste vi slåss för även i framtiden. Det kan även innebära kommunala skattehöjningar, även om vi inte tycker att det fördelningsmässigt är det bästa.
Jag ser verkligen fram emot en ny regering som kan börja jobba med en tydlig och rättvis fördelningspolitik igen. Tyvärr kommer detta med den utveckling vi ser nu, att bli en mycket tuff utmaning. Å andra sidan så har ju vi Socialdemokrater varit med om detta förr och självklart är vi beredda att ta den utmaningen igen.

Jana Nilsson, oppositionsråd i Varberg
Rekommenderad läsning: Magnus Nilsson ordf S-studenter om S och moderniteten, Martin Moberg om S förslag att avskaffa fas 3, Ola Möller om pojkars läsande och folkbildningens roll, Ulrika Hagström om har män högre värde...?

Rekommenderad medialäsning: Ab 1, 2, 3, SvD 1, 2, SR 1, 2, 3, Expr 1, 2, 3, DN 1, 2, Arbetet 1, 2

torsdag 20 september 2012

Hans Hoff: Var fanns politiken för jobben?


Den moderatledda minoritetsregeringen har misslyckats med jobben och inte heller i denna budget finns ansatser till någon ny inriktning på området. Finansminister Borg pratar nu om att svårare och oroligare tider är att vänta. Men orsaken till detta är ju regeringen själv som saknar en politik för jobb. I våras hade man bara ett enda förslag för fler i arbete och det var att förenkla andrahandsuthyrning. 17 000 miljoner lämnar Arbetsförmedlingen tillbaka för att det i grund och botten saknas en jobbpolitik. Den största faran för de som idag är eller riskerar att bli arbetslösa är den trötta regeringen som inte tar tag i vårt lands allra största problem, massarbetslösheten. Över 400 000 är idag utan arbete.

Under en månads tid, likt en reklambyrå, har företrädare för den borgerliga minoritetsregeringen åkt land och rike runt. Förslag kring alla tänkbara områden har kastats ut. Men idag när nu budgeten presenteras i sin helhet så väcker den snarare fler frågor än den ger svar. Regeringen visar på ett fortsatt ointresse för den höga arbetslösheten. Det saknas svar  kring hur man ska möta upp gapet mellan de över 400 000 i arbetslöshet och den rekryteringskris vårt näringsliv upplever. Varför drar man sammantaget ner på utbildningsmöjligheter i rådande läge?  Är det så att man nu är beredda att spela högt och till och med överge överskottsmålen och därmed vårt stabila finanspolitiska ramverk?

Vi vill istället genomföra reformer riktade rätt och i en sådan takt som ekonomin medger. Men framför allt så vill sätta jobben främst. Därför går vi nu vidare och analyser budgetpropositionen, bedömer reformutrymmet och inom kort kommer vi återkomma med vår skuggbudget. I den kommer vi till skillnad från regeringen inte lämna några som helst otydligheter kring politiken för fler i arbete.
 
Lästips: Om Borgs anförande och (S) fokus
 
Rekommenderad läsning: Leine Johansson om att offensiva åtgärder saknas mot massarbetslösheten, Göran Zettergren om att han tror inte på Borgs kalkyl men det är ok, Göran Johansson om en regerings reformoffensiv byggd på lösan sand..., Socialdemokraterna i Region Skåne om är målet för den moderatledda regionledningen att sjukhusen ska hålla budget?, Martin Moberg om det Tyresömoderaterna gör, också M:s linje i valrörelsen 2014...?.
 
I media: RoD om att rika pensionärer får mest i skattesänkning (surprise, surprise...), Dagens Arena 1 om PRO som ser regeringens skattesänkning till pensionärerna som politisk kosmetika, 2 om här är Borgs budget..., SvD som fokuserar mer på Löfvens reaktion, något som också märks i Ab, Magdalena Andersson och Fredrik Olovsson på DN debatt om löften som lovar mer än det finns ekonomisk täckning för, ännu mer om budgeten här: BT, Affärsliv, DN 1, 2, SVT, GP, SvD, Expr, 2, Ab, SvD 1, 2, 3, 4, SR 1, 2, 3, 4, 5, 6, Dagen, AV, GP 1, 2

tisdag 18 september 2012

Adnan Dibrani: Ettårigt högstadium nästa steg?


Högstadium utan teori nästa steg?

Alla undersökningar visar att utbildning är det effektivaste sättet för unga att komma i arbete. Men för ett jobb krävs det idag åtminstone ett slutbetyg från gymnasiet. Trots den höga arbetslösheten kan svenska företag inte fylla vakanserna, då de behöver arbetskraft med kunskap och kompetens.

Regeringen har fört mycket väsen om skolan, men utan att något positivt har hänt. I internationella jämförelser har resultaten sjunkit nu fem år i rad. Regeringens viljeinriktning är tydlig – vi ska tillbaka till en skola, där akademikerbarn går vidare till högre studier och arbetarbarn till låglöneyrken. Den förda politiken kan inte tolkas på något annat sätt.

 
 
Man gjorde om gymnasieskolan så att alla program inte längre ger behörighet till högskolestudier. Sedan är regeringen mycket förvånad över att ansökningarna till yrkesprogram har sjunkit kraftigt i år.

Både föräldrar och ungdomar förstår att det är mer kunskap man behöver idag, inte mindre. Inom hantverks- och industriyrken måste man läsa matematik för att exempelvis kunna räkna ut åtgången av material. Man behöver kunna engelska för att läsa arbetsbeskrivningar, instruktioner för maskiner och annat nödvändigt i yrket. Självklart behövs dessa kunskaper också i det privata livet.

När gamla jobb försvinner och nya kommer till, måste alla dessutom vara beredda att studera vidare. Därför måste alla också ha en möjlighet att göra det.

I stället för att ge mer resurser till skolan för att kunna anställa duktiga pedagoger och annan personal till stöd för eleverna, minskar anslagen. Kraven sänks i en tid när de behöver höjas. Nu har regeringen gett upp försöken att ens försöka förbättra skolan, när man för skoltrötta elever erbjuder ettårig gymnasieutbildning utan en enda teoretiskt lektion. Tror skolministern att industriyrken idag är så simpla att de inte kräver utbildning? Till vilka yrken ska denna ettåriga utbildning leda till?

Nästa fråga som uppstår är, vad regeringen tänker göra med dem som inte orkar fullfölja grundskolan. Ska vi få ett ettårigt högstadium utan teori?

Adnan Dibrani, riksdagsledamot
 
Rekommenderad läsning:  Mediebruset om en obalanserad politisk debatt i P 1 morgon, Martin Moberg om den nedlåtande synen på arbetslösa i Sverige 2012..., Göran Johansson om att 20-29 åringar litar inte på dagens offentliga välfärd, Christian Norlin om att McDonald´s fick 100 miljoner, din mormor får 50 spänn!, Ulrika Hagström om glädjen över det slopade Vab-intyget.
 

torsdag 6 september 2012

Lise-Lotte Bensköld Olsson: Patientmakt är viktigt!

Rätten att som kvinna få lov att välja en kvinnlig gynekolog är det patientmakt? Ja det tycker jag!
Valfrihet är bra för invånarna , det löser dock inte den ojämlika vården, för det krävs ett individuellt arbetssätt! Det kräver att man blir sedd som en medskapare och en unik person!

I augusti i år träffade jag en kvinna som berättade för mig hur hon upplevde bemötandet inom kvinnosjukvården i Halland. Hon beskrev hur hon upplevde att hon blev behandlad som ett objekt och inte som en tänkande individ. Det hon önskade sig var att bli sedd som en hel kvinna och inte bara en kropp som skulle behandlas.


Jag blev oerhört berörd av hennes berättelse som tyvärr inte är unik utan liknande berättelser får jag höra alldeles för ofta.
Därför blev jag särskilt glad idag när jag lyssnade på hur man i utredningen om patientmakt tänker.

Patientmakt där man ser patienten som en medaktör, en unik människa som ska ha rätt till medbestämmande och inflytande av sin egen vård.
Vad som sker i mötet mellan vårdgivare och patient är avgörande, vad händer i samtalet, vilka attityder och inställningar har vårdgivaren?
Det finns fakta som visar att det faktiskt blir både billigare och bättre när man ökar inflytandet för patienten.

Likvärdig vård utifrån socioekonomiskt perspektiv är en del som utredningen tittat närmare på. En sak som konstateras är att valfrihet löser inte problemen med ojämlik vård. Det krävs individuell arbetssätt! Det stärker oss i våra resonemang och känns bra!

I januari 2013 kommer vi få ta del av hela utredningen och kan genom vårt yttrande påverka den framtida patientlagstiftningen! Sällan längtar man efter en statlig utredning men denna gången gör jag det.
Jag ser fram emot att patienten får möjlighet och rättighet att kunna både välja och välja bort och få respekt för sina åsikter.

Att som kvinna kunna säga att jag vill inte ha en utbildningsläkare i undersökningsrummet när jag går igenom en gynekologisk undersökning eller att ha rätt att begära en kvinnlig gynekolog utan att bli skuldbelagd och i ett respektfullt, öppet samtal känna att man blir betraktad som jämlike det välkomnar jag och tänker att vi behöver inte vänta utan kan starta detta redan nu! Som förtroendevald medborgarföreträdare så ser jag stora kvalitetsvinster för invånarna och det är bra!

Lise-Lotte Bensköld Olsson, regionråd


Rekommenderad läsning: Ola Möller om frågan är nu vad S kommer att göra, Peter Andersson om att vi har en regering med aktiv PR-politik, Roger Jönsson om att pengagodis har ett pris, Göran Johansson om att nu tar Anders Borg i, LO-distriktet Västsverige om att unga situation i Västsveriges kommuner kartlagd och rankad, Johan Westerholm 1 om deprimerande..., 2 om att ha en plan, Martin Moberg om Littorins ågren om Fas 3 - när ska Engström inse detsamma?, Heléne Björklund om att nu är vi överens i Blekinge om kommunalisering av hemsjukvården, Social Aktion Nu om att kvinnliga fångar lever på 1800-talets kvinnonivå, fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Rekommenderad medialäsning: Arbetarbladet, Dagbladet 1, 2, Folkbladet, Gotlands tidningar, Dala-demokraten, Sydöstran, Länstidningen, Norrländska socialdemokraten 1, 2, AiP, Ab, HD, SR 1, 2, DI 1, 2, SvD, DN 1, 2, 3, 4, SVT

måndag 3 september 2012

Eva Borg: Det är inte sexigt med bostadspolitik eller hur?

Varför diskuteras inte bostadsfrågorna mer i riksdagen och ute i kommunerna? Hur kommer detta sig? Är det inte angeläget att våra ungdomar ska kunna flytta hemifrån? Att man ska kunna få tillgång till en lägenhet den dagen man bestämmer sig för att sälja sitt hus och att man känner att man inte riktigt orkar med den stora trädgården. Eller att man ska kunna erbjuda lägenheter för personalen hos företagen som vill etablera sig ute i kommunerna?

Varför byggs det inte tillräckligt med bostäder och varför vidtar inte regeringen åtgärder som gör att det byggs mer?

 Vi vet ju att en fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ekonomin, för fler jobb och för rörligheten på arbetsmarknaden. En bristande bostadspolitik hindrar människor att flytta för att pröva ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.

Tidigare fanns det subventioner till produktion av bostäder. Staten tog en stor risk i förhållande till marknaden. Idag har marknaden ett ännu större inflytande på det som byggs. Det är upp till byggherren som ser om det blir lönsamt och som då avgör om byggandet kommer igång. Detta styr förstås vad som byggs och hur mycket som byggs. Inte är det behoven av bostäder som styr. Ska vi ha det på detta viset?

Vi socialdemokrater vill införa en investeringsstimulans för byggande av studentbostäder och hyreslägenheter.

Det är mycket som fördyrar de bostäder som byggs idag. Till exempel säljer många kommuner marken till högstbjudande. Och i exploa­terings­­­­avtalen ställer man krav på bland annat utbyggnad av gång- och cykelvägar som för länge sedan var naturligt att det betalades gemensamt via skattsedeln. Detta fördyrar naturligtvis kostanden för bostäderna.

I de kommuner där man har kvar sitt allmännyttiga bostadsbolag, så kan kommunen ge bolaget i uppdrag att bygga bostäder men annars så är det ju upp till intresserade byggherrar att bygga. Kommunerna har ansvaret för hur vi bygger vårt samhälle och har man har planmonopol. Det vill säga man styr över VAD som får byggas. Att ”peka med hela armen” skulle kommunerna bli bättre på. Utgå från invånarnas behov och inte så mycket över vad som säljer bäst och snabbast.

Eva Borg (S)
Kommunalråd
Kungsbacka

Rekommenderad läsning: Veronica Palm om att vilja ha kapitalisterna med, Ola Möller om är det verkligen effektivare och bättre med LOU?, Monica Green om att RUT-läxhjälp ökar klyftorna, Martin Moberg om det som borde vara skillnaden mellan S och M i frågan om jobbpolitiken, fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg, Netroots, Politometern, Bloggar.se

Rekommenderad medialäsning: Härom dagen förde Roger Akelius fram ståndpunkten att låt kapitalisterna bygga bort slummen i Expressen, nu idag svarar Veronica Palm (s) i Expressen på Akelius debattartikel med följande inlägg...