Anders Rosén: En resa i miljonklassen

Året är 1967. Platsen är en alldeles ny trerumslägenhet på Carl Kuyenlenstiernas väg 23. En nioårig pojke kommer in ifrån lekplatsen, där alla barn samlades på den tiden. Vid köksbordet sitter hans mamma och ser ut som om hon vunnit högsta vinsten.


Hon säger följande ord till min pappa:

– Vad har vi gjort för gott för att förtjäna detta fina boende?

Meningen har följt mig genom hela min politiska gärning oavsett position. Att flytta in i en nyproducerad HFAB- lägenhet var högsta vinsten i slutet på 1960-talet. Vi är många vuxna som säkert har liknande minnen ifrån vår uppväxt i dessa, på den tiden, moderna och nytänkande bostadsområden.

Hela utvecklingen ifrån många gånger gamla, slitna och omoderna små lägenheter till denna, som man uppfattade som lyx, var frukten av den tidens bostadspolitik. Det handlade om att bygga bort en stor bostadsmisär, men också om ett gigantiskt behov av att bygga nya lägenheter i de större städerna. Framtidshoppet var stort.

Vi glömmer ofta denna närhistoria, som är så viktig att minnas, när dagens debatt kring miljonprogrammens avigsidor beskrivs . En närhistoria som oftast grovt felaktigt beskrivs som ett stort misslyckande. Nu skriver vi 2012 och det är nya förutsättningar och nya utmaningar.

Hur ska vi utifrån dagens medborgares behov fortsätta att utveckla dessa bostadsområden? Idag lever här andra människor med helt andra behov. Det är en stor utmaning för dagens politik att utveckla dessa bostadsområden till att bli moderna och välfungerande. För att denna utveckling skall komma till stånd krävs det modiga politiker, som vågar fatta beslut och vara lyhörda för de boendes önskemål.

För Halmstads del handlar det bland annat om att förändra attityden hos oss själva och hur vi uttrycker oss om dessa bostadsområden. Jag har många gånger sagt, att det är lika långt till stranden ifrån Andersberg som det är ifrån de östra delarna av ex Frösakull. Ett faktum som vi sällan eller aldrig inser eller använder positivt.

Det handlar också om att skapa olika upplåtelseformer av bostäder för att göra det möjligt för människor att bo kvar i sitt bostadsområde oberoende av om man vill bo i hyresrätt, bostadsrätt eller ett eget hus

Här i Halmstad vi måste tillvarata de östra stadsdelarnas centrala läge, med bra kommunikationer och närhet till city, vilket inte gör det mindre intressant att bo här.

Allt detta sammantaget gör att dagens politiker sitter lite i guldsits när det gäller att tillsammans med de boende skapa bra livsrum på Öster.

Min önskan vore att vi vid alla köksbord skulle ha samma känsla som min mamma en gång hade i slutet på 60-talet. Då har vi nått en bra bit på byggandet av det nya folkhemmet.

Anders Rosén
Kommunråd i Halmstad

Halland(S)bloggen rekommenderar: Möjligheterna(s) Vilhelmina om ännu en vittnesskildring om den sjuka sjukförsäkringens konsekvenser..., Heléne Björklund om att det är tuffa tider, Alliansfritt Sverige om Stefan Hanna - ett smörgåsbord av klavertramp, Martin Moberg 1 om varför sänkta löner inte är en bra idé, 2 om dagens lästips - Swefunds agerande i Sierra Leone, Veronica Palm om att Sverige behöver bygga nytt, Åsa Westlund om första maj i Nynäshamn och Haninge, Tord Oscarsson om Anne-Marie Lindgrens rapport om ingen högersväng bakom Löfvens framgång, Ola Möller om ett besök på Clas Ohlsson som vart mycket längre än beräknat.

Media: DN, SVT, SR1, SR2, SR3, SVD1, SVD2, AB, EXPR,