De senaste veckorna har jag återkommande fått samtal och mejl från arbetslösa unga i Halmstad. De flesta av dem med högskoleexamen som söker jobb inom sina fält utan att lyckas. Gemensamt är att de känner förtvivlan för att deras liv har avstannat; de har studerat under flera år, hoppats på att livet ska dra igång efter studierna men istället har de hamnat i ett läge där inkomsten sinar samtidigt som framtidsutsikterna mörknar.
När jag frågat varför det är svårt att få jobb har svaren i princip kretsat kring att det är svårt att särskilja sig i mängden av ansökningar. Många är utbildade samtidigt som få har någon arbetslivserfarenhet att peka på vilket de menar minskar deras chanser att bli anställda. Min följdfråga har varit om det funnits chanser till traineeanställningar eller praktik under studietiden som kunnat ge dem arbetslivserfarenhet, och svaren har tyvärr hamnat på väldigt begränsat eller nej.
Samtidigt är jag ute och träffar många företagare i Halmstad. Jag har tagit som vana att vara ute bland våra företag så ofta som möjligt för att få en bild av deras förutsättningar för att verka och växa. Det berikar mitt politiska arbete och jag har hittills haft chansen att träffa företag inom en hel del olika branscher, allt från högteknologiska verksamheter till scenbyggen för teaterföreställningar. Det intressanta i sammanhanget är dock att vid besöken passar jag självklart på att fråga hur företagens anställningsbehov ser ut. Vad jag får höra ofta är att de gärna hade anställt men att det är svårt att finna personal med arbetslivserfarenheter som tillmötesgå deras behov.
Sammanväger jag de unga arbetslösas historier och företagens skildringar framträder en bild av att den svåra problemtiken på arbetsmarknaden är att få det första steget in i arbetslivet vilket senare blir plattformen för nästa jobb.
Arbetslivserfarenheten är därmed central för anställningsbarheten.
Jag har också passat på att fråga en hel del arbetsgivare om deras syn på sänkta löner för unga. Skulle det möjligtvis göra unga mer anställningsbara? Beskedet brukar låta såhär ungefär: vårt företag anställer inte någon bara för att den är billig. Vi vill ha medarbetare med kunskaper, kreativitet och jobberfarenheter som skapar mervärde och tillväxt på företaget. När jag hör det här kan jag inte annat än le för företagarnas ansatser är i linje med vad mitt parti förespråkar.
Vi socialdemokrater i Halmstad har länge förespråkat ett så kallat jobbpaket för unga. Jobbpaketet går just ut på att ge unga arbetslösa det första steget in på arbetsmarknaden, det vill säga arbetslivserfarenheten som gör dem anställningsbara. Vi har i våra socialdemokratiska budgetalternativ finansierat jobb, trainee- och praktikplatser för alla arbetslösa under 25 år. Vi är villiga att ge dem jobb både inom praktiskt orienterade som tjänstemannaorienterade yrken. I Halmstad finns det exempelvis ett stort behov av att renovera anläggningar, bygga om vägar och vandringsleder samt påbörja en generationsväxling inom flera av kommunens förvaltningar. Här kan många unga få jobb. Särskilt bra blir det om vi gör det tillsammans med företagen för då tillgodoses också deras behov.
Socialdemokraterna centralt har också i den alldeles färska vårmotionen presenterat fyra konkreta förslag för att öka ungas anställningsbarhet. Alla kommuner ska ges statliga pengar för sommarjobb, ett jobb- och utbildningskontrakt ska införas som kombinerar plugg och praktik, utbildningsvikariat ska möjliggöras som ger långtidsarbetslösa jobb när de tillfälligt ersätter en redan anställd som får kompetensutveckling och slutligen föreslår socialdemokraterna i riksdagen en skattereduktion för personer som går från försörjningsstöd till jobb. Det här är fyra konkreta förslag som syftar till att öka anställningsbarheten och sysselsättningen.
Vi har alltså en röd tråd för jobb från den centrala politiken till kommunpolitiken. I kontrast till hur det är idag vill jag att unga människor i min ålder hör av sig och berättar om att de har fått jobb som de brinner för, att de har roligt, att deras arbetsliv är utvecklande och att de ser på framtiden med tillförsikt.
Aida Hadzialic
Kommunråd i Halmstad
Lästip: Martin Moberg om jobb och FAS3.
Halland(S)bloggen rekommenderar: Claes
Krantz om att fas 3 personer sattes göra hushållsnära tjänster inom den
moderata arbetslinjen, Leine
Johansson om att myndigheter hjälper till med lönedumpning, Helena
Ericson om att det är allvarligt att nyföretagandet minskar, Martin
Moberg om Jimmy Fredrikssons kamp mot den sjuka sjukförsäkringen som
fortsätter, Veronica
Palm om att det är dags att öka bostadsbyggandet - reformera lagen, Annarkia
1 om att politisk kommunikation ersätter aktiva åtgärder, 2
om politisk debatt ett modernt gladiatorspel?, Helga
von Pitbull om snubbeltråd på mållinjen, Tokmoderaten
om kvällens partiledardebatt, Anna
Vikström om att det är dags för en regering som gör något, Martin
Moberg om kvällens partiledardebatt i Agenda och ett måste fokus på jobben,Claes
Krantz om en skrämmande företeelse som fått fäste i Sverige, Ola Möller
om ruskigt viktigt, Alliansfritt
Sverige 1 om att det blir inga åtgärder för jobb åt unga förrän 2014, 2
om att Reinfeldt är splittrad i frågan om sportbojkott, 3
om att moderaterna uppfinner ord för att slippa kommentera fallet med Jimmy
Fredriksson, Peter
Johansson om tre viktiga val i Frankrike, Grekland och Serbien idag, Johan
Westerholm om att i övrigt intet nytt under solen,
Media: DN1, DN2, SVD, SVT1, SVT2, SVT3, SR, AB, EXPR, GP1, GP2, GP3,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar